Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
Man får emellanåt höra det påståendet, att högst få
människor verkligen kunna bilda sig en
sammanhängande lifsåskådning. Påståendet skulle måhända
kunna skärpas till att ingen människa förmår bilda sig en
åskådning, som på hvarje punkt är sammanhängande
och konsekvent. Men å andra sidan bör det också
medgifvas, att ingen människa kan helt vara i saknad
af något slags lifsåskådning. Hur bristfällig och
fragmentarisk den än understundom kan vara, skall man
dock alltid påträffa densamma. Och på dess
beskaffenhet beror det, huruvida människan öfvervägande
känner sig lycklig eller olycklig här i världen.
För att en lifsåskådning skall kunna göra människan
lycklig och tillfredsställd med sin tillvaro, fordras, att
den är uppbyggd på den lifsbevarande sanningens
grund. Ty det finnes ingenting, som människan så
sträfvar efter som detta: att lefva, att bevara sitt lif.
Här mer än någonstädes kan den förut framställda
frågan vara på sin plats: Hvilket är det högsta,
vetenskapen eller lifvet? Är lifvet till för att tjäna
vetenskapen, eller är vetenskapen till för att tjäna lifvet? Bör
lifvet eller vetenskapen vara målet? Hvar och en må
grundligt öfvertänka detta och gifva svaret inför sitt
samvetes domstol! — Det har visserligen funnits
vetenskapsmän, som velat häfda vetenskapens företräde.
Så exempelvis Ernest Renan, som förklarar, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:51:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vikande/0037.html
