Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känner blott en liten del af världen, trakten omkring
sin hydda, och de världsgåtor, som te sig för hennes
blickar, äro därför jämförelsevis fåtaliga. Hvad den
obildade kulturmänniskan beträffar, är hennes andliga
horisont alltför trång för att hon synnerligen mycket
skulle oroas af de omgifvande världsgåtorna. Hon ser
himlen öfver sig som ett hvalf, men hon har ej som
vetenskapsmannen blickat in i den celesta mekanikens
underbara värld. I verkligheten förhåller det sig så, att
ju mera af världen människan lär sig känna och
behärska, desto större, hemskare och väldigare synes henne
den värld, som ligger därutanför, och som hon icke
känner och behärskar. Därmed kvarstår och stegras
all religions djupaste förutsättning: bäfvan och respekt
för den stora verklighet, som omgifver oss. Astronomen
Proktor säger: "När allt kommer omkring, måste vi nu
fråga oss, om vi med större rätt kunna påstå, att vi
fullständigare utgrundat hela världsalltet än forntidens
astronomer. Vi veta mycket, som var dem obekant,
och förstå mycket, som föreföll dem oförklarligt, men
stjärnhimlen, sådan som vi nu se den, är ännu
hemlighetsfullare och ännu underbarare, än den visade sig
för forntidens astronomer."
Som bekant påstod Auguste Comte, att vårt
tänkande genomgått tre stadier: det teologiska stadiet
under den primitiva tiden, det metafysiska stadiet
under medeltiden och det positiva eller vetenskapliga
stadiet under den moderna tiden. Häremot framhåller
Auguste Sabatier i sin "Religionsfilosofi", att dessa tre
stadier icke följa efter hvarandra utan äro samtidiga.
De motsvara icke tre perioder i historien utan tre
ständiga behof hos människosjälen. "En sak är den
vetenskapliga forskningen, som enbart är ägnad åt
företeelsernas bestämmande och åt deras villkor i tiden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
