Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter den vanliga hälsningen, »god dag och »gud
signe», sade Jonas helt fryntligt: »Jag tänkte just
så att ni skulle gå omkring den vattenfyllda myren
och komma härom. Ni är på hemväg, och då kan
spektorn köpa en tupp af mig.»
Då Jonas sade en »tupp», visste vi mycket väl att
han skjutit en tjäder som ej ännu slutat spela.
Men som jag icke tyckte om att Jonas oroade och
dödade tjädertuppar den tiden på året, svarade jag,
att Per hade nog att bära förut, och det var långt
hem till oss.
»Ge mig en »sip», sade Jonas, »så äro vi kvitt.»
»Du behöfver nog din tupp själf Jonas, ty jag såg i
går, att säcken hängde vissen på ryggen åt dig.»
»Ja, det var i går det», sade Jonas småskrattande,
»men se här.» Därvid pekade han åt andra
sidan stubben, där det låg två präktiga tjädertuppar
och en rätt stor hög af guldglänsande, rödprickiga
laxöringar.
»De där öringarne har du fått i fiskhuset[1] ditt,»
sade Per, »det är ej så få i en leta. Jag trodde
knappast, att det gick så mycket fisk i Grötvalla.»
»Nej du Per, jag har allt fått dem på nätslumparna
mina, ty den här tiden finns det nog af
öringar i Grötvalla.»
»Ja, du har mat i skogen du Jonas, hvart du
kommer.»
»Visst,» sade Jonas, »hus och redskap med,»
tillade han litet smått skrytsamt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
