Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ben Jöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sprang han ofta och gömde sig, vanligast i
vedskjulet, och där rufvade han på hämnd. Man måste
då vara på sin vakt. Hämnden bestod vanligast i
att han sönderslog fönster, och emedan han brukade
rikta sitt anfall mot vissa rutor, brukade vi passa
på där. Ertappades då nalle, fick han sig ett rapp,
hvarefter han vanligen visade sig rädd, utstötte en
dof blåsning och tog till fötterna. Han var
emellertid icke långsinnad, därtill var hans skaplynne
allt för gladt.
Hade han hämndtankar i sinnet, men vid
utförandet af de samma blef varse någon sak, som väckte
hans nyfikenhet, eller mötte någon, som han kunde
få leka med, vips försvunno alla dåliga föresatser.
Ett par gånger utförde han sin hämnd på ett rätt
löjligt sätt. Hans vän bagargumman höll er dag
på att koka kaffe, och under det pannan stod på
elden, gick hon och sysslade i rummet. Nalle låg och
såg på, men då gumman en gång vände ryggen till,
fick han det infallet att lyfta af den kokande
pannan från elden, hvilket han också gjorde. Men det
bar ej bättre till, än att han vände pipen åt sig, och
det kokande kaffet kom öfver nalles bröst och mage.
Genast släppte han pannan i golfvet och kröp
därefter flåsande och jämrande sig bort i en vrå. Här
låg han en god stund och stönade, men i ett nu
rusade han fram till spiseln, slog med hela sin kraft till
kaffepannan, så att denna alldeles tillplattades, och
så fort detta var gjordt, bar det af ut genom dörren
och bort för att gömma sig. Gumman hade
emellertid mycket roligt åt nallens hämd och förvarade pan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
