Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af älgskyttarne, hvilka redan bort vara här, tyckte
Isak.
»De hålla nog på att flå älgen,» sade jag litet
retsamt, »de komma nog ej i dag.»
Isak hann ej med att svara, innan en hund ref
på dörren, och Isak fick brådt att öppna. Det
var »Dusch». Han blef gifvetvis mycket glad
öfver att träffa oss, och triumferande sade Isak,
att nog lefde älgarne ännu, då »Dusch» vore här.
I detsamma hörde vi älgjägarnes steg, och snart
voro de inne, afkastade sina säckar och satte sig. De
sutto tysta och sågo utslitna ut. Jag vinkade åt
Isak, som ur min ränsel framtog en butelj bränvin
och gaf dem hvar sin sup. »Det gjorde godt», sade
Vestby Lars, »jag är till hälften »all» (trött). Lars
kunde gärna ha sagt, att han var uttröttad, ty så såg
han ut. Bättre var det ej heller med Kröjts, ty han
teg och satt stilla. Plötsligt for han upp, och
vände sig till mig, med en frågande blick.
»Vill vi koka kaffe»?
Jo, jag ville, och jag tror Kröjts blef belåten,
då han med kaffepannan i handen mötte Isak i
dörren, då denne kom med en bytta vatten.
Kröjts vanliga göra, då vi voro ute i skogen,
var att koka kaffe, och det gjorde han mästerligt,
icke allenast i min smak, utan äfven i mina
jaktkamraters. En af dem, som långliga tider bott i
Stockholm under vintrarne eller då han som
riksdagsman i första kammaren var nödgad att vistas
där, berömde Kröjts för hans kaffe, och han borde
förstå saken. Vanligen gick det för Kröjts icke
genast att få kaffet som han ville, ty ömsom lade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
