Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mina tankar förr och nu om de vita människorna. Av Josefi Ndibu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den tiden var jag av chefhövdingen Bindele och av
statens män utsedd att vara kapita — byns ledare,
försvarare och domare samt fängsla och föra de
oresonliga till chefhövdingen o. s. v. Guds Ande
började tala till mig mer och mer, och den sade
mig även, att jag borde gå i skolan och lära mig
bokstäverna. Läraren och jag kommo en dag
överens om, att jag skulle börja i skolan. En
morgon, då läraren blåst i sin trumpet för att samla
barnen till skolan och de gått in, följde även jag
efter in i skolan. Barnen sågo förvånade på
varandra. Läraren började med sång och bön. Så
började han läsa med den ene efter den andre. Turen
kom även till mig, och jag försökte mig på att
läsa. Men då barnen hörde och sågo mig, kapitan
i byn, försöka läsa, kunde de inte låta bli att skratta,
och läraren hade all möda att få tyst igen. Vi
fortsatte med att läsa dag efter dag, ja månader.
En dag kommo läraren och jag överens om, att
jag skulle följa med honom till hans by, som var
helt nära Kingoyi. Jag blev väl mottagen i hans
by. Vi samtalade mycket och de läste även Guds
ord för mig där. Under hemvägen besökte jag
hövdingen vid Kingoyi, Mpanzu. Bland annat
frågade Mpanzu, om han av mig kunde få köpa
bananer åt de vita vid stationen. Jag lovade att
på bestämd dag komma och ha bananer med mig.
Då vi kommit fram till Mpanzus hus, sade han,
att bananerna skulle upp till stationen. Vi följdes
åt dit upp. Mpanzu tog då in mig i den vite
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
