Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några minnen från Kibunzi stations första tid. Av Eliza Nkambulu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då detta var gjort, utdelades gåvor till alla
hövdingarna: De fingo tygstycken, filtar, pärlor,
metallskedar, knivar och en del andra saker, som för
dem voro nya och främmande. De fröjdades
högeligen över sina gåvor och välsignade de vita
med landets välsignelse och sade: »Låtom oss
under glädje göra vänskapens band starka och
fasta. Låt vännen dröja bland oss. Såsom
’kinzenze’ och ’mbangala’ stöta sig mot stenen utan
att taga skada, så skall han vandra på våra vägar
utan att stöta sin fot. Låt honom vara som en
hövding bland vårt folk.»
Då sålunda de vita fått överenskommelsen på
detta sätt stadfästad, begynte de vandra omkring
för att se på byggnadsplats och besågo först den
av Kalunga utpekade platsen. De tyckte den var
bra. Emellertid ville de se sig om och gingo
därför till släkten Zulumongos kulle. Hövdingen
Kalunga började då misstänka, att de vita skulle
ändra sig och bygga där, varför han följde efter
dem med en gåva av fem höns för att få dem att
stå fast vid sina första tankar att bygga på hans
område. Missionär Pettersson tröstade honom med,
att de blott ville bese kullen och att de fasthöllo
vid att bygga hos honom. Så vände de tillbaka
i sällskap. Hövdingen överlämnade gåvan och fick
en gåva igen. Så var han i alla stycken mån om
att visa sin vänskap och sitt mod att mottaga de
vita. Fördenskull fick missionär Pettersson namnet
Basundis hövding (hövding för släkten Nsundi).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
