Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra fäders avgudadyrkan och förhållandena nu. Av Tito Makundu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
genom att förorsaka sjukdomen i fråga, och om ej
den sjuke genast fick hjälp genom Mpanzus präst,
skulle han dö.
En annan nkisigud var Nsakulu. Från det hus,
där denne gud befann sig, fick ingen bära ut eld,
sedan det blivit mörkt, utan blott medan dagen
varade. Var det nödvändigt att bära ut eld efter
mörkrets inbrott, måste de glödande kolen täckas
med en gryta, som hölls upp- och nervänd över
dem. Ingen fick utan löfte komma in i gudens
hus. Gjorde någon det, vanhelgades guden och
miste sin makt över »bandoki». Därför måste
hans hus hållas heligt, och vanhelgade någon
guden skulle han böta två höns. Då ingen ville
böta på detta sätt, hölls guden i ära.
Så fanns det en jaktgud, som kallades Kinkuma
eller Nsongo. Om man ville ha lycka på jakt eller ville
döda ett djur fort, skulle man vörda denne
nkisigud. Vanhelgades guden, gav den ingen jaktlycka.
Den hade också förmåga att förorsaka vansinne, så
att den vansinnige sprang ut i gräset och åt, vad
han där träffade på.
Londa var en väldig nkisigud, försedd med
skällor. Den var fruktbarhetens gud. Han bevarade
också barnen. Den som hade förbundit sig att
iakttaga dess föreskrifter fick ej bliva vred eller
gräla utan skulle vara fridsam och barmhärtig.
Om han blev vred eller var hård mot någon
människa, vanhelgades guden. Såväl mannen som
kvinnan skulle leva i frid och lyda sin hövding.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
