Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sysselsättningar förr och nu. Av Yoane Nlamba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
komma elden. De som undkommo, dödades av
elden.
Odling och järnsmide. Förr kände man ej mycket
till röjningsarbete. Kvinnorna odlade sina
pisangplantor omkring husen i byn, och för övrigt
planterade de mest maniok (kassava), av vilken de
förfärdigade kassavabröd av olika slag. Den
förnämsta orsaken till den ringa utsträckningen av
röjningar var bristen på lämpliga redskap.
Visserligen utsmältes litet järn ur en del myrmalm, men
de redskap, som kunde förfärdigas, lämpade sig
ej för huggandet av större träd.
Då de gamla fingo se de första bössorna, sökte
de smälta järn och därmed förfärdiga gevärspipor,
men det gick dåligt, ty då de försökte ladda och
skjuta, gingo de blott sönder.
Däremot lyckades de bättre i att förfärdiga yxor
och skedar av järn, även om de, vad de senare
beträffar, vanligen använde träskedar. De gjorde
också pipor och små knivar av järn, likaså
arm-och fotringar, vilka de ofta försågo med
ornament.
De röjde skogen och planterade i röjningarna
träd av olika slag, såsom »mbozi», »nkazu» och
palmer.
Den ene får under inga villkor röja en annans
skog. Skogen äges av släkten, likaså jorden. En
mängd rättegångar härröra sig från brott mot
äganderätten, ja t. o. m. krig ha uppstått släkterna emellan
på grund av sådana brott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
