Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några minnen från Ngandas första tid. Av Simona Kavuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Under söndagarna kommo många människor för
att höra den nya läran. Då de besökande gingo
hem från dessa möten, över vilka de förvånade sig
mycket, författade de sånger och sjöngo om de
vita och deras förkunnelse.
Efter hand som flera arbetare anmälde sig
började de vita bygga flera och större hus, och bland
dessa även ett skolhus. Både yngre och äldre
personer kommo och ville börja i skolan. Snart var
det omkring 200, som anmält sig. En kvinnlig
missionär kom också något år senare. Hennes
mesta arbete var att hjälpa de sjuka. Hon blev
mycket omtyckt och älskad av alla.
Guds Ande verkade kraftigt i människornas
hjärtan. Den förste, som vid Nganda avgav
vittnesbördet, att han ville lämna synden och följa
Jesus, var Nkumba, som härstammade från
Mukimbungu. Sedan var det många, som följde hans
exempel. Det var knappast ett enda möte, utan
att en eller flera avgåvo liknande vittnesbörd.
Ryktet härom spred sig snart till de närmaste
byarna, och mycket folk kom till Nganda för att
se och höra, vad som förehades vid mötena.
Många, som kommo endast av nyfikenhet, grepos
även de av Guds ord och lämnade sig åt Gud.
Särskilda dop- och kristendomsskolor anordnades
för dessa, som avgivit vittnesbörd om att de ville
följa Jesus.
Då missionärerna en god tid undervisat Nkumba,
den förste, som avgivit vittnesbördet om att han
8 — Vildmarkens vår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
