Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De vitas första tid vid Musana och missionsstationens uppbyggande. Av David Mananga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
och giva dem en annan gud, som de inte kände.
Efter många besvär lyckades det dock att få en
del barn och även några äldre att gå till stationen
för att arbeta. Nu byggdes ett stort boningshus,
där de vita skulle bo, och sedan även andra hus,
såsom skolhus och köksbyggnad.
År 1912 började den egentliga andliga
verksamheten likasom ock skolverksamheten. De första,
som kommo in i skolan på Musana, voro ifrån
Ntombo nere vid floden. Där togo de ock emot
den förste byläraren, som utstationerades från
Musana. De första, som döptes och ingingo i
församlingen på Musana, voro ock från Ntombo.
Dessa döptes 1913.
Vid denna tid gjordes ock den första byresan
åt dessa trakter. Jag var med på denna resa. Den
varade i nio dygn. Sedan vi kommo hem,
började undervisningen i skolan. En lärare från
Belgiska Kongo, som hette Matounta, hade kommit
till hjälp. Det gick rätt bra till att börja med i
skolan. Nog var det underliga saker vi fingo lära
oss, men någon rädsla hade vi ej, så länge vi
undervisades i alfabetet. Men så började läraren
att tala om kroppens olika delar, och då blevo
barnen rädda och sprungo till sina byar. Många
kommo nog tillbaka men andra vågade ej mera att
komma till skolan. Dessa, som ej kommo tillbaka,
stannade ej hemma bara av rädsla utan för att de
ej ville gå i skolan. Efter hand började skolan bli
allmänt älskad, och det blev mycket lätt att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
