Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongokvinnan som mor och fostrarinna. Av N. E. Wamba och Selina Masuki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
barnet till sig i bädden. Hennes släktingar bruka
sända till henne en kvinna, som hämtar ved och
vatten och lagar mat åt henne. Under denna tid
skall modern tvätta barnet morgon och kväll med
ljumt vatten och var middag med kallt. Är barnet
kinkigt och gråter mycket, så badas det i
palmolja för att det skall bliva lugnare och få bättre
sömn.
När barnet är en månad gammalt, tar modern
det med sig ut på fältet och till marknaden. Men
innan det får ske, måste avgudaprästen tillfrågas
och hans besvärjelser uttalas. I regel tillkallas två
eller tre fetischmän för att »föra ut barnet och
välsigna det». Den dagen barnet på det sättet skall
få komma ut i det fria är en stor högtidsdag för
både moderns och faderns släkt. Den dagen skall
modern bada och kläda sig i ren, helst ny dräkt.
Dessutom skall hon såväl som barnet och
fetischmännen bestryka sig med »nkula» (ett slags rött,
söndermalet trä) och palmolja, och prästen skall
»tenda mingila-ngila» (rita streck) med krita på
moderns, barnets och sin egen panna (från
näsroten uppåt) och på tinningarna (från ögonvrån
till örat) samt på moderns bröst. Sedan mottager
prästen, som utför dessa ceremonier, kvinnans korg
och hacka och bestyker dem på samma sätt. (Korgen
och hackan äro kvinnans förnämsta redskap vid
åkerbruket och sålunda härvidlag symboler för
hennes näringsfång, genom vilket hon skaffar såväl
sig som barnet föda.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
