Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I fångenskapen fri — i friheten fången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinden vände bladen
Deri ljusa årstiden hade inträtt, men det var ännu kallt.
Johan och Helene hade svårt att vänja sig vid att ligga
på ugnsmuren som ryssar, ty de trodde på att bäddade
sängar var oumbärliga. Christoph berättar med
tacksamhet att närmsta grannkvinnan, fru Beata Huusgafwel,
kom in till hans mor med en liten jacka av fårskinn åt
honom och en björnskinnsfäll till den äkta sängen. Beata
levde i ett fritt, med flera barn välsignat förhållande till
en adlig officer men kunde inte få vigas vid honom
emedan hon inte kunde förete bindande bevis på att hennes
förre make var död. Av denna anledning var hon
exkom-muniserad, men Helene tog emot presenterna ändå, och
gjorde i tysthet upp med henne om att få arbeta i hennes
bageri, något som Johan aldrig fick veta.
När Johan lärt sig att ligga på ugnen, kunde man inte
få honom därifrån. Den tyska protestantiska
församlingen i Moskva hade med fångtransporten skickat en
gåva till en viss kapten von Wreech, och uppmanat Johan
att göra dennes bekantskap, men han, lät Helene gå i sitt
ställe, von Wreech frågade lite skarpt varför inte löjtnant
Stiernborg kommit själv. Helene rodnade och svarade att
han blivit svårmodig sedan han kom till Tobolsk. Han
behövde arbete men ingen hade användning för hans
kunskaper, tyvärr. Vilka kunskaper? Hon räknade upp dem,
och då svarade von Wreech att hennes man tycktes på
alla sätt lämpad att undervisa i hans skola. Eftersom det
(märkvärdigt nog) inte fanns någon kommoditet för
undervisning av de svenska barnen i Tobolsk, så hade von
Wreech tagit sig det ansvaret uppå att upprätta en
internatskola, dit fångarna kunde skicka sina barn. Han ville
från början säga fru von Ruden att de fångna svenskarna
ansåg det förnedrande att bli skolmästare. De officerare
5 Wägner Vinden vände bladen
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
