Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Åttonde budet och femte bönen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin "Wägner
— Det är en större nåd än jag förtjänat att jag ska få
se dig knäböja vid altaret och få följa med Tilda och dina
syskon till Herrans bord, sade han.
— Men då ska farmor också vara med, sade Livia.
Kyrkoherden gick in till sin fru och rådde henne att
försöka få flickan Värdig i sin tjänst, nu, när som helst.
— Med det där om hedningarna som icke hava lagen,
hade du nog mer rätt än du visste, sade han.
— Ja, det är ju kvinnans lott det, svarade hon med en
suck av belåtenhet.
När tiden för konfirmationen nalkades, gick Livia till
Hägnet, hälsade från mor och bad farmor att gå inom
på en kopp kaffe och en enkel smörgås efter
nattvardsgången.
De stod vid stättan mellan de båda ställena. Från Hägnet
hördes ett jämnt bultande, det var Bogen som holkade
ur ett träskoämne med stämjärn och hammare.
— Är Bogen medbjuden? frågade Rina.
— Mor nämnde inte han, sade Livia. Hon visste att
Rina visste att mor aldrig skulle bjuda in Bogen som
vittnat falskt om Oscars beteende på marknadsdagen.
— Då får jag tacka, men jag kan inte komma, sade
moster.
— Han som aldrig tatt er med på kalas.
— En kunna inte räkna på det efter det jag blev biten
av suggan.
— Men han har sura ögon och blå näsa.
— Det är skillnad på vad en fordrar av ett fruntimmer
och en karl.
— Det må hända, men nog kan han sitta ensammen
första advent.
— Nej, det kan han inte, sade Rina, och jag ska för-
280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
