- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
335

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Vagn 56, plats 22

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

— Jag har inte fått Alex att gå till Fiskartorpet, men
se karlar är så fega, mycket fegare än vi, försökte Ulla.
Det måtte ha tagit skruv, ty Roda svarade: nog törs jag
gå dit.

På Rödas önskan gjorde Alexander henne sällskap, men
han var nedstämd och hade inte något intresse för de
skäl som förmått henne att resa ner. Det var Roda själv
som måste ta upp ämnet och berätta om fyndet i
Karlshamnskistan. Nu visste hon att det okända porträttet
föreställde släktens karolin efter hemkomsten ur
fångenskapen.

— Jaså, han var fånge, sade Alexander likgiltigt. Och
han kom hem till Aneholm? Men han ligger inte begraven
här på Smalsjö kyrkogård.

— Det var en intressant upplysning, sade Roda. Jo, han
klarade sig och sin son levande genom fångenskapen, tack
vare sin dräng som hette, vad tror du? Jo, Värdig.
Christoph är så förtjust i honom. Han säger att
stiernbor-garna står i stor skuld till familjen. Det är därför mer
än egendomligt, att vi är på väg till dem i det här ärendet.

— Du menar förstås att vi borde betala våra förfäders
gamla skulder genom att välkomna den här flickan i
familjen, skrek Alexander och spände ögonen i Roda.
Men du då, du som så lämpligt grävt upp den gamla
historien, har det inte fallit dig in att du kan ha en
gammal skuld att betala?

Roda svarade inte. Hon stod där mitt i smältvattnet
och såg hur han förvandlades, fick liv och föryngrades
medan han hängav sig åt sin plötsliga vrede.

— Du predikar om att lagar ska tillämpas. Jaha, men
ska inte löften hållas? Har du glömt att du bröt det löfte
som du gett mig? Minns du inte att du telegraferade:

335

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free