Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Skogsfrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinden vände bladen
sik över öppen eld den dagen då Livia kom för att säga
att hon var bortkörd av prästen. En härlig doft spred sig
i stugan, när smeten hälldes på det smorda våffeljärnet,
till och med sömmerskan från Smalsjö syntes njuta
av den.
Men farfar Värdig hade tänkt och snusat sig fram till
den dunkla punkten i Stiernborgs historia.
— En kan inte begripa, sade han, att Gamle Jöns sättade
kaptenen, när han gav order att han skulle rida till
baronens ...
— Farfar ska sluta opp med di där gamle historierna,
ropade Alma i hans öra. Det är annorlunda nu, och en
behöva inte sätta herrskap.
Hon snodde helt om och vände sig till Roda: Herrskapet
på herragårn, de tror att vi ska säga ja och amen till allt
vad fröken kommer med, bara för den där tian i
månaden som Livia har fått av fröken. Men det är fel...
— Och jag vill bara sä, sade Tilda myndigt, att de där
tiorna som allrig fallerat under di här årena, di har allt
gjort att jag vill lyss till vad fröken kan säga. Jag har
sagt till godsägarn att jag har förtroende för fröken, och
det tar jag inte tillbakars.
— Jag ville helst höra vad Livia själv tycker, innan jag
säger något, sade Roda.
— Hon kommer strax, hon hålls i lagårn och matar det
ena tvillinglammet, svarade Tilda.
— Men fröken kan få veta vad vi tycker i alla fall,
gick Alma på. Vi tycker inte att herrskapet har burit
sig fint åt. Di tar för givet att Livia ska tänka först och
främst på deras pojke och hans framtid. Men det är inte
sådana tider att Livia behöver det. . . Och di hade inte
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
