- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
382

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Uppbrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

spillning hur de vill. Om jag gör det, så kan du väl lova
att inte säga något åt mamma så länge?

— Hur ska jag kunna lova det, vem vet när ni kommer
från Köpenhamn?

— Inte blir vi där hela påsken! Lova nu, det hänger
mycket på det, ska jag säga dig.

— Bättre inte lova än lova och inte hålla.

Medan Kagge ledde sin cykel uppför allén, undrade han
om hon inte överdrivit den där eldfaran i Snickartorpet.
Befallningsman måste ha skvallrat om att de tänkte sig
till Köpenhamn, och då kunde det ha fallit Livia in att
förstöra resan för honom. Vad som fanns bakom den
till-knäppta hållning som Livia intog, visste han ej. Han
kände lika litet denna Livia som gjort sig oumbärlig på
Aneholm som han känt den glada flickan från
underjorden.

Då de åkt ner mot Skåne ett stycke, frågade han om
Persson inte trodde att Livia kunde övertalas att flytta
med gumman till Aneholm.

— Det går aldrig, svarade befallningsman, fast han nog
tyckte lite synd om agronomen. För se Livia, hon vägrar
att sova under herragårds tak. Agronomen har inte reda
på hur många nätter (de var inte så många) som Livia
har legat i vårt finrum, när det varit ogörligt för henne
att orka hem om kvällen. Sen har hon rakat upp i
svin-otta för att hinna hem till gumman och pojken och djuren
och sen tillbaks till gården i tid. Herrskapet har aldrig
begrepet vad hon har fått slita.

Den unge agronomen vände sig mot fönstret för att
dölja sin rodnad. Jaså, hon sov aldrig under herragårds
tak! Månne hon trott att det skulle hänt honom att pröva
vilket hon gjorde. Befallarens finrum, det kände han och

382

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free