Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Vinden vände bladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin Wägner
— Inte sant att ni försökt att lägga er i mitt ämbete?
Neka inte.
— Jo, det nekar jag till, doktorn.
— Ingen har sökt er för att få av er farmors salvor och
dekokter? Ni hör att jag har reda på mig, fast jag är ny
på orten.
— Jo, de har sökt mig, men jag har inte lämnat ut
något. Det är länge sedan farmor lärde mig att Gud
överlämnat sin allmakt åt läkarna och så har jag nog inte den
rätta kärleken till sjuka människor heller.
— Händelsevis är jag god vän med veterinären, han har
andra rapporter. Var inte oförskämd, det vinner ni inget
med.
— Ursäkta, doktorn. Men jag nekar inte till att jag
gärna skulle botat djur, för di förstår jag mig på, väl
så bra som veterinären. Men se folk söker mig inte för
sina kreatur, för dem är di räddare om än sig själva.
Får jag gå efter sköterskan nu? Hon stod och balanserade
med matbrickan på trappräcket.
— Ja, det här är väl inte något trevligt samtal, förstår
jag, men jag är inte färdig än. Fröken kan inte neka till
att ni försökte huskurer på fru Stiernborg. Ni tror förstås
inte att jag upptäckte att hon gått med svavelblomma i
skorna.
— Men doktorn . . . inte vill väl doktorn påstå att svavel
kan vara farligt till utvärtes bruk?
— Men till invärtes kanske? Fröken har kanske hört
att gubben Tack blivit sämre igen?
Livia ställde från sig brickan.
— Var han bättre först?
— Det har ni väl själv tagit reda på. Jag
experimenterade med svavelinjektioner på hans polyartrit, med hans
490
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
