Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Vinden vände bladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin Wägner
— Jag har ingen lust att tala jordbruk med dig, sade
Kagge. Lägg på minnet vad jag bad dig om och vad du
svarade, ifall Adel skulle vilja veta det i framtiden.
Han var både lättad och stukad på en gång.
— Du är allt bra stursk, du Livia, sade han. Du har
fått nog av Aneholm! Om du bara visste vad som hände
skärtorsdagen.
— Det måtte jag väl veta. Du fick blodöverföring på
morgonen.
— Ja, och vidare hände att kunglig majestät tillsatte
sakkunniga för att utreda en lag om tjänsteplikt, därför
att tiderna är så oroliga. Redan förut i veckan fick jag
en förtrolig förfrågan hur många gamla från Skåne vi
skulle kunna hysa på Aneholm ifall vi skulle bli angripna
söderifrån. Vad tror du?
Livia började räkna. Tretti, sade hon, om det behövs.
— Så bra att jag frågade dig, jag hade tänkt svara tjugu.
Och vem tycker du skulle passa att ta hand om dem?
Den saken var jag genast klar på, så du står redan på min
lista. Det kan hända att du blir kommenderad till
Aneholm som du försmår, jag säger bara kan, men säg nu
inte detta till någon människa . . . hör du . . .
— Jaså, du tror att du kan kommendera mig, sade hon.
Hela dagen arbetade Roda och Livia sida vid sida med
att räkna platser, flytta bord och stolar, prova dukar och
lägga ut silver.
Livia hade inte tänkt mycket på Kagges varning. Han
behövde inte ha kommenderat henne, men tretti gamla
skulle hon väl klara om så vore. Rädd? Hon hade
ingenting att vara rädd för mer.
500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
