Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
leder till framgång, ty Linus var alldeles säkert
ej så »klurig» som han. Nej, tiderna voro nu
sådana för byggmästare, att det kunde gå så gott
som av sig självt, bara han var djärv och satte
i gång innan det åter blev bakslag. Åter och
åter upprepades den frågan inom honom: varför
kan ej jag också börja bygga hus, då så många
»skräddare och skomakare» kastat sig på
byggnadsyrket och blivit välbergade karlar? Han hade
en gång hört Linus tala om, att en likartad fråga
en gång uppstått för honom — och huru hade
icke han lyckats! Visserligen var det ju den
skillnaden, att Linus vid det tillfället redan hade
någon praktik bakom sig. Men i alla fall — här
måste bli en ändring! Sedan beslutet att bygga
börjat att mogna hos Sigge, förelade han fru Maja
sin plan. Hon blev ej riktigt tilltalad av detta
»språng ut i det okända». Som den äldsta av de
två, hade hon allt från början av äktenskapet fått
»ett ord med i laget» och vanligen det
avgörande. Nu tog hon till ordet.
— Du kan ej ana, du, hur sorgligt det var
därhemma, då pappa fick göra konkurs. Jag minns
hur en tid före konkursen de utnötta möblerna
fördes bort, och vi barn gräto över att våra
leksaker (antagligen var det i misshugg) följt med
i en låda. Den där dockan jag blev av med
glömmer jag aldrig ... Ja, och så fick vi ungar
bo ute på landet en tid medan det värsta gick över.
Mamma jämrade sig alltjämt över förlusten av sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
