Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En tragedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans tycke egendomliga slapphet rättvisans
handhavare visade för saken.
För att ej oroa sin hustru nämnde han ej ett
ord av vad som passerat, då han kom hem.
Dagen därpå hörde han sig för i polisen och
fick blott det beskedet, att det var konstaterat,
att Fellker rest hem till sin egendom med
kvällståget, och att denne skulle bli underrättad om att
hans tillhörigheter blivit deponerade och kunde
av ägaren få avhämtas hos polisen. Något vidare
var ej att vänta från det hållet, ty mannen
vistades ju ej inom stadens hank och stör — och
då så...
Fredriksson insåg sin maktlöshet och försökte
att slå bort de obehagliga tankarna på den
»förryckte godsägaren», och det lyckades honom i det
närmaste tills julen stundade.
På julaftonen anlände med middagsposten ett
privatbrev med påskrift »Julklapp» till
Fredrikssons bostad. Stilen var för honom alldeles
främmande, och brevet var avstämlat i Stockholm.
Han lade det därför till de övriga färdiglackade
julklapparna, som lågo i en klädkorg. Sedan
granen vid sjutiden tänts, satte hustrun sig ned
vid pianot och tog upp en julpsalm, vari, utom
fadern de två äldsta barnen stämde i med sina
spröda sopraner. Det var julefrid och
familjeglädje — för de andra, till synes alldeles som
förr om åren — men Fredriksson själv förnam
en känsla av att något obehagligt stundade, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>