Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemensamma intressen diskuterats. Han hade nu fått
full visshet om att hon stod orubbligt fast vid
honom och att hon skulle anträda återfärden till
Amerika så snart han kallade på henne. Och nu
äntligen beslöto de att eklatera förlovningen —
men ej förrän samma dag Gustaf skulle resa.
Veckan före Gustaf Kanters avresa hade ett
trettiotal av hans vänner haft en kollation för
honom, vid vilket tillfälle framkommo många
bevis på hur avhållen och ansedd han var bland
sina yrkeskamrater och leverantörer. Gustaf och
hans intimaste bekanta, civilingeniör Axling, hade
överenskommit att träffas några dagar senare för
att enskilt få säga varandra farväl.
Nils Axling var flera år äldre än Gustaf Kanter,
men hade icke som denne varit ute och prövat
på livet. Han hade haft en rik pappa, som
undanröjt de stötestenar, som så ofta förekomma
på en nyanträdd bana, och på vilka Gustaf
Kanter däremot fått snubbla sig fram. Axling var
emellertid en i själ och botten godhjärtad och
renhårig karl, men hade den svagheten att ägna
väl mycket intresse åt sina vänners och bekantas
enskiltheter.
De båda vännerna hade valt ett ställe, där de
visste sig kunna vara fredade för bekantas
intrång under sitt förtroliga samspråk. Sedan de
installerat sig i kafét vid den obligata
punschhalvan, öppnade Axling diskussionen med en iver,
som han hade svårt att dölja:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
