Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brinnande ljus i en krans kring håret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
— Ja, jag bara frågar, för se jag är
fanjunkare, yttrade gumman.
Karin fick ett äpple ocn två polkagrisar.
Hon gick hem och berättade för sin mamma
om sin Luciavandring.
Som jag tidigare nämnt låg Karins pappa
med sin ångare på Nordsjön under snöstorm.
Kvällen före Luciadagen tyckte kocken
ombord, att mässpojken borde klä ut sig till
Lucia och uppvakta kaptenen på morgonen.
Det var visserligen litet gropigt och besvärligt
att gå omkring med brinnande ljus i håret,
men kaptenen skulle nog bli glad, menade
kocken.
— Han är så butter och tvär, så han kan
nog aldrig bli glad, svarade mässpojken.
— Vi få väl se, vi få väl se.
Kl. 5 på morgonen stod mässpojken i full
Luciaskrud, med kockens vita förkläde som
kjol, med vit skjorta, med en lång peruk av
hampa och med ljus och krans på hampan.
Han stod något bredbent och osäkert och
balanserade med brickan. Stormens dån och
kaptenens snarkningar utgjorde musiken.
Kocken tände ljusen, knackade hårt på
kaptenens sovhytt, öppnade dörren och försvann
från alltsammans.
Kaptenen såg ut genom dörren till kajutan.
Han observerade en krans med brinnande
ljus i halvdunklet och han konstaterade
närvaron av ett par blåa, strålande barnaögon
under ljusen.
— Min egen Karin, tänkte han. Men det
är ju omöjligt. Aha, mässpojken!
Någonting varmt och gott svepte sig kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
