Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Backåkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
han till sig själv. Kullen därborta är som
gjord för ändamålet.
Han tågade dit upp med skidorna under
armen. Alla fönstren öppnades, ty kullen låg
så, att man måste sträcka sig ut en bit för
att kunna se.
— Fabo sa åta batte, menade den lille
parveln.
Mannen spände på sig skidorna och stod
som en ung gud uppe på krönet. Med
sammanknipna läppar och ett trotsigt och
energiskt uttryck i sitt ansikte bar det iväg utför
backen. Den var ojämn. Mannen vinglade
åt alla väderstrecken på en gång. Hans kropp
var som om den gjorts av gångjärn. Vackra
stjärnor lyste och försvunno alldeles inför
hans ögon. Små lågor av eld såg han också.
I hans öron spelade ljud, som påminde om
trummor.
I samma ögonblick som han började
fundera på att sätta sig ned och fortsätta
åkningen med ryggslutet som broms, hamnade
han med hög fart i en häck.
— Inte föstöja hätten, fabo, sade lillen.
— Sätt på kaffet, kommenderade hans
mamma, det här är bättre än Chaplin.
Mannens vän plockade fram den
havererade och hans skidor. Alltsammans var helt,
om man undantog några smärre kontusioner.
— Bäst att du går hem, tröstade vännen.
I morgon är också en dag.
— Nej, kullen är inte så brant på den
andra sidan. Jag tänker försöka där.
Han tog av sig skidorna och gick upp på
kullen. Åtskilliga av fönstertittarna gingo ut
för att bevittna fortsättningen på nära håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
