Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Bondeson. Historian om Elias Skomakare och Petter Skinte och Bergströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han så belåten, så ack! Det var ändå annat än att
behöfva traska och gå den långe vägen hem, för det
var, kan veta, öfver en mila väg.
Så när de kommo på hinsidan Västerbro och ut
på vägen, så var där holiga knaltigt, för det hade
börjat frysa på då imot kvällen, och det riste riktigt
regäla tag.
Då så säger Elias Skomakare till Petter Skinte:
»Hur går det med dig, Petter?» säger han. »Kan
du hänga med?»
»Ja, pina dö!» tyckte Petter Skinte. »Kör du
mans på!"
Och då så smällde Elias till hästen med snärten,
så det gick ända bra.
Men så midt utför Fridhem, där den därne
hä-radshöfdingen med guldbågarna på glasögonen bodde,
där tyckte la Elias, han hörde likasom ett dumpande,
men han tänkte la inte så mycket pä, hvad det
kunde vara, som dumpade till så, genast, för det
hördes ingenting mer, utan han smällde på och
körde.
Men så, när han hade kört lite till, så tankte’n:
det är la bäst ändå att vända sig om och titta efter.
Då så var där inte längre någon Petter Skinte
på fotogentunnan.
Då blef han la ända likasom lite haj, Elias, och
stante och ropte på Petter. Men Petter Skinte
svarte inte.
Då så var la Elias tvungen till att vända, som han
med gjorde, och ta reda på karlen. Och kunnen I
tänka er! När Elias kom midt utför Fridhem, så låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
