- Project Runeberg -  Vintergatan. Sveriges författareförenings litteraturkalender / [1894] /
55

(1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Hedberg. Kornblixt. Skizz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det fanns mer än en, som hade honom att tacka för
att han kunde ligga kvar vid akademien — och bland
många andra sitter här en! Min stackars gamla mor
kunde ingenting göra, och hade han inte varit, så
hade jag måst träla med konditioner i stället för att nu
få i allt lugn absolvera mina examina! Tro därför
inte, att jag vill göra honom till något pelarhelgon!
Ånej, för tusan, han kunde nog vara med om en
galenskap, han också, när det så bar till! Han kunde
både dricka ett glas punsch och lyfta af en port lika
bra som någon annan; men det kom sällan på, och när
det skedde, så var det inte för att ställa till råa
excesser, utan för att gifva utbrott åt ett öfversvallande
lifs-mod eller för att få en hälsosam rekreation efter arbetet.

Nå, vid slutet af tredje terminen var han redan
färdig att taga sin filosofie kandidatexamen, då en
händelse inträffade, som kastade om hela hans framtidsplan
och dref honom in på en helt annan bana än den han
förut utstakat för sig. Fadern dog plötsligt af slag,
och det visade sig nu, att hela den stora
förmögenheten var en humbug — det blef ett kolossalt
fallisse-mang, och den i allt tänkbart öfverflöd uppfostrade
sonen fann sig en vacker dag fattigare än någon af
oss andra.

Jag minns så väl den morgonen, när han kom
upp till mig — sorgklädd och blek men lika lugn
och med lika högburet hufvud som alltid. Jag hade
hört allt — men jag hade icke träffat honom dagen
förut, då jobsposten nådde honom. För första gången
var hans dörr stängd för mig, när jag bultade . . .
förgäfves bad jag — jag slapp inte in.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:53:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vintergat/1894/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free