Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Hedberg. Kornblixt. Skizz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dragare, så hade han nog stått sig — det är vår bästa
tröst, att vi kunna begråta honom som hederlig
karl!»
Vi brefväxlade länge och flitigt, men hur det var,
så tog jag mina juridiska examina och lämnade
Up-sala för att lära mig praktisera i domareyrket. Jag
lät skrifva in mig som auskultant i Svea hofrätt och
fick sedan plats som biträde åt en häradshöfding uppe
i Vermland och hade mycket att göra. Brefväxlingen
afstannade så småningom, och Gud vet, om det inte
egentligen var mitt fel, att så blef.
Så mycket fick jag likväl veta, innan den alldeles
upphörde, att hans mor dött, att den ena systern
blifvit gift med en jägmästare och att han själf
ämnade byta om plats och som inspektor flytta öfver
till Finland till trakten af Kotka, där just då några
företagsamma norrmän hade börjat exploatera de finska
skogarna, och där de att börja med skuro guld med
täljknifvar, som ordspråket säger.
Jag tyckte för resten inte alls om det brefvet!
Det var honom så olikt — det låg som en bottensats
af guldtörst uti det, och hvad som mest stötte mig
och som väl också gjorde, att jag inte kom mig för
med att besvara det förrän långt efter, var just
slutet, som jag aldrig kunnat glömma och som lydde
så här:
»Där ser man, hur dumma vi människor äro! När
inte allt går som vi vilja, så sätta vi oss upp emot
skickelsen, och med bittra miner ropa vi på olycka
och motgång och förföljelse — och så, när allt kommer
omkring, är det som sker ändå alltid det bästa b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
