Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claës Lundin. Grefve Stanislas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dardel, som från den tid han var svensk
militärattaché i Paris ägde många inflytelserika
bekantskaper och var personlig vän med Nieuwerkerke. De
voro båda konstnärer, och då kabinettskammarherren
Dardel var vår konstakademis preses och chef för
svenska öfverintendentsämbetet, var grefven
generaldirektör för franska muséerna och kejserliga husets
öfverintendent för de sköna konsterna.
Han bodde i Louvren, där han hade en präktig
våning, prydd med mångfaldiga konstverk, bland
hvilka åtskilliga voro af hans egen hand. Rätt
talangfull bildhuggare, hade han redan i unga år väckt
uppmärksamhet för sina skulpturverk. Nu var han en
man närmare sextio, men hans högväxta gestalt och
det af ett prydligt helskägg omgifna kraftiga ansiktet
vittnade om lefnadslust och mannamod.
Grefven var en artig och uppmärksam värd, men
gästernas stora antal gjorde, att de för det mesta
fingo sköta sig själfva. Fullständig otvungenhet rådde
öfverallt i den praktfulla våningen, där
uppmärksamheten’ fängslades både af intressanta konstverk
och betydande personer. Samtidigt hade man
tillfälle att beundra Nieuwerkerkes byst af Napoleon den
tredje och att göra sina betraktelser öfver samme
härskares medhjälpare och tjänare, som i
vördnads-full tillbedjan ägnade bilden sin dyrkan.
Statsmän och kejserliga förtroendemän trängdes
med konstnärer och skriftställare, stora och små,
personer med världsrykte och sådana som ännu icke
vunnit och aldrig skulle vinna något namn men
likväl hörde till samhällets grädda, till dem som flyta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
