Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Claës Lundin. Grefve Stanislas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skuldra, och hon fäste sin tårfyllda blick pä hans
manligt sköna ansikte.
* *
*
Åtskilliga år efter kommunens fall befann jäg
mig en afton på San-Marco-platsen i Venedig och satt
utanför Florian, betraktande människomängden, som
rörde sig sakta fram och tillbaka mellan kyrkan och
Nuova Fabricca eller slagit sig ned på de hundratals
stolar, hvilka upptogo en god del af den vidsträckta
platsen.
Det var det vanliga venezianska aftonlifvet med
drifveriet på marmorflisorna och nedåt Piazetta,
kafésällskapen i fria luften, blomsterflickorna och det ljufva
göra intet i skydd af San Marcos gamla basilika,
mellan de stolta Procurazie Vecchie och Procurazie
Nuove och med militärmusiken och det stilla sorlet,
nutidslifvet med parismod i mäns och kvinnors
dräkter och likväl så äkta italienskt, till och med så
gammalt italienskt och framför allt så karakteristiskt
venezianskt, som lifvet här var för hundratals är
sedan.
Vid bordet bredvid mig talade man franska. Det
öfverraskade mig icke, väckte knappt min
uppmärksamhet, fastän jag ej kunde undgå att höra de kända
ljuden. Man hör ofta franska i Italien, och jag var
viss på att det språket talades vid många bord här
på San-Marco-platsen den aftonen. Men så kom jag
att fästa mina blickar alldeles tillfälligtvis på dem vid
bordet bredvid, en herre och ett fruntimmer, han så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:53:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vintergat/1894/0162.html
