Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - -- Huru Siegfried vardt förrådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag vore fri från sorger» — sade det ädla vif —
»att någon kunde taga i stridens stund hans lif,
om blott han icke hade ett öfvermått af mod:
då vore nog han säker, den kämpen lika djärf som god.»
Då talade herr Hagen: »Min fru, om det är vån,
att han i striden såras, så sägen blott ifrån,
med hvad för slags små konstgrepp jag slikt
bemöta må:
ty jag på vakt för honom vill ständigt rida eller gå.»
Så hon: »Du är min frände, som äfven jag är din;
jag anbefaller hjärtligt åt dig kär vännen min,
att för min ädle make du håller trogen vakt!» —
Hvad hellre bort förtigas, det vardt nu här i dagen
lagdt.
»Min man är djärf» — hon sade —, »och stark det är
han nog.
När han den bistre draken vid höga berget slog,
då badade i blodet den ädle kämpen vår,
och dädanaf i striden ger intet vapen honom sår.
Och likväl har jag fruktan, när han i kamp går ut,
och mellan reckars händer där-slungas pil och spjut,
att då jag kan förlora min vän och ädle man.
Ack, hvad för hjärtesorger jag för min Siegfried ofta
fann!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
