Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F. U. Wrangel. Gamla gatunamn. Ströftåg i staden inom broarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min mening är ingalunda att föra läsaren in i
medeltidens labyrint af gränder; åtminstone skola vi
ej förirra oss dit annat än undantagsvis, ty om man
också känner namnen på ett visst antal gator och
gränder redan från 13- och 1400-talen, hafva i
synnerhet de senare i tidernas längd undergått mångfaldiga
förändringar, hvilket gör att en orientering i den
gamla staden, med ledning af pergamentsbref eller
andra medeltidshandlingar, är hart när omöjlig.
Lägger man därtill, att flera af gränderna alldeles
försvunnit, inses lätt, att det vore lönlös möda eller
åtminstone förenadt med långa undersökningar och
långrandiga utläggningar, om man ville söka att för
läsaren klargöra, att en viss gränd först hette t. ex. Nils
skräddares gränd och sedan kallats Johan
Henrikssons gränd samt under en senare period varit känd
under namnet Mäster Michels gränd och möjligen
i våra dagar befinnes vara densamma som
Hopare-gränden eller något dylikt.
Några ord till belysande af det sätt, hvarpå
gatunamnen uppkommit, må dock här meddelas.
Under stadens äldsta period funnos inga gator
och än mindre några gränder. Området var redan
tidigt omgifvet af en mur, som sträckte sig
utefter Öster- och Västerlånggatorna (Styffe:
Skandinavien) till Järntorget på södra och till slottet på
norra sidan. Husen därinom förenades sins emellan
genom vägar (ännu 1444 omtalas »GårdjäknQ-vägen
östan till») och gångstigar, hvilka sannolikt icke alla
hade vissa namn. Ville man angifva vägen för en
främling, som på ensam hand skulle taga sig fram i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>