Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F. U. Wrangel. Gamla gatunamn. Ströftåg i staden inom broarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvenne trähus, att de voro belägna: »z thengrändhen
som reth nider löper w est an aff stora torghit fr an
kakin, som kallas kacbrinken nidher til syon». Det
är likväl först på senare tider som namnet utsträckts
äfven till gränden nedanför St. Nygatan till
Mälare-hamnen. Den hette ända till på 1880-talet Schulten
bagares gränd, hvilket namn den sannolikt fått af
bagaren Jochim Schult, som år 1631 5f (Tänkebok)
fick fasta på ett hus i denna gränd. Dess namn var
då Sötegummans gränd. Jochim upptages äfven
såsom ägare af detta hus på en karta från 1640
(Krigsarkivet).
Prästgatan (öfver Storkyrkobrinken till
Öster-långgatan, midtför n:r 51). Denna gata har på
senaste tid sammanslagits af tvenne gator och tvenne
gränder, nämligen Helvetii gränd, Svetiska
Prästgatan, Tyska Prästgatan och Stenbergs (egentl.
Stein-bergs) gränd. De båda Prästgatorna hade i äldre
tider intet visst namn utan kallades blott »mellan
mu-rarne västan-till». När Måns Eriksson af konung
Gustaf I år 1542 3/3 fick donation på ett hus, angifves
dess läge på följande sätt: västan till vid Långa gatan
i hörnet på högra handen, när man går ned för
Skomakarbrinken mellan förenämnda Långgata och
den öfre gatan, »som kallas emellan Murena».
Sedan kaplanerna vid Storkyrkan fingo sin bostad
på den norra och pastorerna vid Tyska kyrkan
på den södra delen, uppkommo namnen Svenska
prästgatan och Tyska prästgatan. Helvetii gränd var
den sista påminnelse om en liten stadsdel mellan
Norreport och Storkyrkobrinken, kallad Helvetet, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
