Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I tidens fullbordan, av C. G. Westerdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tider och stunder, dem Fadren har fastställt
genom sin egen makt.” Härmed menas icke, att
allt som sker är av Gud bestämt, och därför måste
ske. Mänskligheten får bestämma sin egen väg,
dock inom vissa gränser. Gud säger: “Hitintill
får du komma och icke längre,” och där ingriper
Gud i mänsklighetens liv.
Tiden sedan fallets dagar har i skriften tydligen
uppdelats i perioder eller tidsåldrar, vilka var för
sig haft ett ingripande av Gud som början och
betecknats av något speciellt tillvägagående å Guds
sida i underhandlandet med människor. Detta se
vi vid syndafallet, vid syndafloden och den nya
början, i den patriarkaliska tiden, då Gud kallade
ett nytt folk, då lagen gavs det nya folket genom
Mose och vid andra tillfällen under tidens lopp.
Lagen gavs ej, att den skulle efterlydas, ty därtill
visste Gud att köttet var för svagt, men att den
skulle bliva en skollärare, i vars skola Israel skulle
lära, att “ingen rättfärdig finnes, icke en . . . alla
hava syndat odh kommit tillkorta. ” Då denna läxa
blev lärd, var beredelsen fullbordad för
Frälsarens ankomst. Huru sannt även i det individuella
livet! Käre läsare, innan du visste i ditt hjärta,
att du var en syndare oeh att syndens lön höll på
att äta upp ditt evighetshopp, kunde du icke hava
blivit frälst. Sinai bereder väg för Betlehem och
Golgata. Därför, när Guds himlaur pekade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
