Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Kristian II i Sönderborg, af Z. Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kung Kristian satt uti Sönderborg
Och sad’ till sin gamle knekt:
Min trogne Peder, haf ingen sorg!
Mitt danska folk är käckt.
Med kejsarens hjelp skall det sig resa;
Vi skola i blod två af vår nesa;
Vi skola strypa den tyska korp
Och gissla pilten från Wasa torp.
Vi skola åter beherrska norden,
Ty snillet, Peder, regerar jorden.
Bedröfvad svarade knekten då:
O herre, din tid är all.
Din arm är maktlös, din hjessa grå,
Och kejsaren glömt ditt fall.
En fängselmur är ditt rikes gränser,
Och intet svärd vid din sida glänser,
Din här är slagen, din thron är såld,
Din Norby smäktar i tsarens våld.
För dansk, som tysk, är ditt namn en fasa,
Och Sverge jublar kring Gustaf Wasa.
Hvad! – uppfor kungen med väldig harm,
Titanen i fjettrar snörd; –
Är jag ej den nya tidens arm,
Som mejar fälten till skörd!
Blott jag förstått att ur gruset leta
Den stora tanken af Margaretha.
Ett folk skall bygga i nordens land;
En lag skall knyta dess styrkas band;
Rom skall ej ockra med menskosjälar
Och frihet adla ett folk af trälar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>