- Project Runeberg -  En vinter på Nilen /
131

(1888) [MARC] Author: Claes Lagergren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

sträfvandet genom dess bakgator sett mer förföriska
lockelser för det engelska soldatslöddret, flickor på
florton och femton är, prof på det kolsvarta
Ethio-pien och på det hvitskinnade Israel, som för två
piaster, 35 öre, utbjuda sina behag.

Nu steg emellertid en tredje qvinna inom muren;
hon hade låtit slöjorna fara och skred lik en
drottning från Saba stolt öfver kaffehusets tomt. Hon
var hvithylt och fet — ja, med öfversvallande hull;
hon bar ett slags skarlakansröd nattrock med en svart
mantel, som betäckte rygg, nacke och hjessa, och
håret var sönderdeladt i hundratals små flätor, hvilkas
ändar här och der voro prydda med ett guldmynt.

Men anletsdragen? Ja, de voro gudasköna,
jem-förda med de två förstas; konturer och drag
behagliga, men kinderna hotade att öfversvämma allt det
öfriga, och ögonen, i trots af den antimoniska
svärtan, glimmade endast som två korinter i en
hvete-bulle. Den tunga kroppen hvilade på två små fötter,
inklämda i ett par högklackade skor af violett
sammet och rikt broderade med guldpaljetter.

Hon strök förbi oss utan att stanna, lik en
seglare i förlig vind. Vi hade dock knappt börjat
meddela hvar andra våra intryck, förr än hon kom fram
till oss och frågade, på fullkomlig engelska, om vi
ville se henne dansa?

"Kam?" (Huru mycket?) var min vän yankeens
frågande svar.

"Två pund sterling", blef svaret.

Vi bjödo henne hälften, hvilket efter ett
ögonblicks tvekan antogs, och så stälde vi våra steg till
ett af de der tysta, skuggiga husen under palmkro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:53:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vintnilen/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free