Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å6i
Så länge som vördnaden för de hädangångna
förfäderna var den enda religionen, så var grafven,,
der deras mumier förvarades, också det enda templet.
Det vill säga, öfver eller vid sidan af det dolda djup,
der den dödes kropp sof sin sömn, väntande på att
själen åter med den samma för uppståndelsen skulle
förenas, befann sig en byggnad, som inneslöt flere
eller färre rum, på hvilkas murar, såsom vi hafva
sett i Tihs graf i Sakkàrah, hans lif i leende taflor
var upprulladt med de landtliga sysselsättningar och
nöjen, som han på andra sidan grafven hoppades få
fortsätta.
I denna öfre boning, som kallas Mastaba, möttes
på årsdagen af hans död, och kanske äfven på andra
till hans minnes firande bestämda dagar, de
efterlefvande, hans anhöriga och vänner.
Då Asiens smygande ande, mycket farligare och
ödesdigrare än det öppna anfallet af dess krigshärar,
slutligen lyckats eröfra Egypten, så inträffade
vigtiga förändringar, hvad religion och grafvar beträffar.
Det är ej längre en gärd af vördnad, som de lefvande
gifva den döde, det blifver då för några af dem, —
nemligen för deras herskare, hvilka redan i lifvet,
men i synnerhet efter döden uppträda såsom gudar
— en formlig dyrkan. Ingen hade tänkt på att gifva
Keops och Kefren, der de lågo i sina väldiga
pyramider, anspråk på gudomlighet; Ramses II räknar
deremot slägtskap med alla de gudar, som börjat
insmyga sig och nu mångdubblade herska i nildalen.
En grafkammare eller Mastaba, om än aldrig så stor,
är ej längre tillräcklig att innesluta alla dem, som
krypande vilja böja sig i stoftet för den gudomlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
