Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’292
Och lyssna till hvad den döende hviskar till sitt
samvete, hvilket han kallar "sin själs hjerta": "O,
samvete, du min sjftls hjerta, som jag fick af min
moder, o du mitt hjertas röst från den tid, då jag
var på jorden, höj dig icke såsom vittne emot mig!
Strid icke med mig! Belasta mig icke inför den store
guden!"
Här stå de inför domaren: "O, Osiris! jag har
icke syndat... låt mig komma till ljuset i
himmelen ... saliggör min själ!" Och här höra vi dem
stamma: "Jag gaf den hungrige bröd, den törstige
att dricka, den nakne klädde jag och herbergerade
den husville."
Tålamodet och den barnsliga kärleken äro kanske
de två mest framstående dygderna. "För dem, som
i verkligheten besitta dem", säger skriben Ptah
Ho-tep, "äro de skatter, och ryktet om dem sprider sig
från den ena menniskans mun till den andras." "Den,
som ej lärt att lyda, uppnår aldrig någonting utom
motgångar."
Det är ock denna religion och denna moral, som
utgjort grundorsaken till Egyptens tusenåriga bestånd.
Och så länge de höllos i helgd, reste Egypten sig
hvar gång det dukat under för asiater, libyer eller
ethiopier. När slutligen tvifvel och likgiltighet under
utländskt inflytande insmugit sig, huru förändradt
finna vi ej tillståndet! Hvar är det forna, lugna,
lyckliga lifvet, fullt af förtröstan och hopp, som utan
fruktan bidade morgondagen, denna tillvaro utan
lidelser, som, likt den speglande Nilen, sam mellan
ständigt grönskande fält? Här har kärleken — det
vällustiga, brännande, förtärande begäret — öppnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
