Medföljer som bilaga till Vips nr i 1933. FÖRETAGSNÄMNDENS, SAAB-L, FEBRUARISAMMANTRÄDE. Arbetsutskott effektiviserar nämndens arbete Nämndens sammanträde den 19 februari inleddes med en del val till olika uppdrag. Till ordförande hade utsetts direktör Tryggve Holm och omval skedde på följande poster: vice ordförande Birger Strand, sekreterare Sven Peterson och varselombud Tore Wallman. Ny ordförande i Granskningsnämn-den blev Anders Widengren, medan dess övriga ledamöter omvaldes. ORDFÖRANDEN HAR ORDET Regnskydd men ej väg vid MOJ-hållplatsen I anslutning till genomgången av föregående mötes protokoll meddelade VD att bolagsstyrelsen avslagit verkstadsklub-bens framställning om bidrag från bolaget till kollektiv sjukförsäkring åt arbetarna, då styrelsen ansett, att man icke borde föregripa den lagstiftning i ärendet som väntades. Framställningen om ett enklare regnskydd vid MÖJ:s hållplats på Ringstorps-banan hade bifallits, medan en ny väg till hållplatsen från Saab fick anstå, då sådan av tillräckligt god beskaffenhet redan fanns för det fåtal anställda, som använda sig av denna trafikled. Elfektivisering av företagsnämndens arbete Företagsnämndens uppgift är ju att gagna produktionen och att skapa samarbete och samhörighet inom företaget, framhöll VD. Inom de centrala organisationerna hade man ifrågasatt om icke, efter de gångna årens erfarenheter av företagsnämnder, tiden nu vore mogen att diskutera de åtgärder, som kunde vidtagas för att effektivisera nämndernas arbete. En dylik diskussion hade för en tid sedan ägt rum vid en rundabordskon-ferens i Linköping mellan representanter för berörda intressegrupper. Mot bakgrunden av detta frågade VD, om icke arbetet inom Saabs företagsnämnd, som han ansåg i stort sett fungera väl, kunde effektiviseras. Själv hade VD tänkt sig möjligheten av att upprätta en s. k. sub-kommitté, som skulle föreslå åtgärder för det fortsatta arbetet, diskutera och tränga på djupet i de frågor, som skulle behandlas inom nämnden. Uppslaget accepterades med tacksamhet av nämndledamöterna och man enades om att det föreslagna arbetsutskottet omedelbart skulle börja sin verksamhet och att följande personer skulle ingå som medlemmar: herrar Bert-ler och Nordenhök från arbetsgivaren, herrar Strand och Wallman från arbetarna samt herrar Peterson och Olsson från tjänstemännen respektive arbetsle-darna. Sammankallande skulle vara herr Bertler. Det ekonomiska läget Sedan förra nämndsammanträdet hade det allmänna konjunkturläget icke undergått några större förskjutningar. Försämringen av konjunkturläget hade kulminerat under september—oktober 1952. En viss återhämtning hade därefter skett för skogsindustrierna, där exporten senare stigit ehuru på väsentligt lägre exportprisnivå. Läget för textil- och skogsindustrien hade även förbättrats till följd av ökad köplust. Verkstadsindustriens bekymmersamma läge kvarstod däremot. Arbetskraftstillgången är för närvarande god med undantag för vissa fackarbetare. En markant tendens föreligger på arbetskraftens omflyttning från små industriföretag till storindustrier. Myndigheterna söker absorbera en del av arbetskrafts-överskottet genom forcering av vägbygg-nadsprogrammet samt genom att stimulera byggnadsverksamheten. Några farhågor för en utpräglad internationell lågkonjunktur anses ej föreligga under 1953, men man befarar depressiva verkningar, när de amerikanska rustnings-ansträngningarna nått sin kulmen under 1954. Från produktionen För Saabs del bedömdes produktions-läget för flygplan 29 gynnsamt förklarade VD. De motorstörningar som på sista tiden orsakat haverier med 29 :an har nödvändiggjort vissa modifieringar på motorerna och motorbyten på vissa plan. En 8ooo-tons press håller nu på att levereras och förberedelserna för dess uppmontering pågår. Inom den närmaste tiden kommer den s. k. Reduxmetoden för limning av lättmetall att lämna experimentstadiet och intöras i tillverkningen. För denna metod att ”klistra” plåt redogjorde ingenjör Olle Ljungström i ett intressant och uppskattat föredrag, som finnes infört på annan plats i detta nummer av Vips. Lägre omkostnadspålägg Saab har nu kunnat sänka sina omkostnadspålägg berättade VD. Detta har kunnat ske genom den utökade verksamheten, som medfört omkostnadernas fördelande på en bredare bas. Vidtagna rationaliseringar har även medverkat till sänkningen av påläggen. Detta har resulterat i lägre priser på såväl 29 som på bilen. På bilen har samtidigt återförsäl-jarrabatten höjts för att återförsäljarna i den skärpta konkurrensen skall kunna hårdare driva försäljningen av Saab-92. Antalet anställda har på sista tiden ökat, men ökningen hänför sig denna gång till de månadsavlönade och är huvudsakligen beroende på det ökade konstruktions- och verktygsarbete, som motorbytet på 32:an medfört. ARBETSLEDNING OCH PSYKOLOGI Herr Peterson tog upp frågan om de psykologiska kvalifikationerna hos ar-betsledande tjänstemän. Han framhöll, att företagen gjorde mycket för att förbättra trivseln bland de anställda. En av de allra viktigaste faktorerna för trivseln på arbetsplatsen var förhållandet mellan anställda i olika tjänsteställning och herr Peterson ifrågasatte om vid befordran tillräcklig hänsyn togs till de psykologiska kvalifikationerna att leda underställd personal. Herr Peterson önskade att denna fråga i högre grad borde beaktas men ansåg det vara svårt att komma med konkreta förslag. Den efterföljande diskussionen gav vid handen att vid befordran stora svårigheter förelåg att finna en arbetsledare, som både ägde förmågan att leda personal och besatt övriga kvalifikationer för tjänsten. Därtill kommer svårigheten att bedöma en persons psykologiska förutsättningar att sköta personal. Ordföranden framhöll, att bolaget hade ögonen riktade på dessa problemställningar och hade kontakt med Arbetsgivareföreningen vars Personaladmi-nistrationsråd sysslade med dessa frågor. Med hänsyn till frågans vikt uppdrogs åt subkommittén att närmare analysera och diskutera frågeställningarna för frågans senare behandling inom nämnden. SKOLNING AV EJ YRKESUTBILDADE UNDERSOKS Kunde man inom Saab inte tänka sig en yrkesskolning av anställda, icke yr-kesutbildade arbetare, frågade herr Strand. Transport- eller förrådsarbetare skulle t. ex. kunna få viss skolning för att därigenom få möjlighet att avancera. Efter skolningen skulle denna personal kunna ersättas med oskolad arbetskraft, förslagsvis från den grupp av arbetslösa, som enligt uppgift finns i Linköping. Ordföranden som själv var inne på samma linje förordade, att subkommittén