Prisläget varierar mellan 28 och 53 kronor beroende på fabrikat och typ av klubba. Golf en sinnessjukdom Sten Selander har skrivit en essay om golf, där han säger, att golf inte är en sport, det är en sinnessjukdom. Man får golf som man får mässling eller kikhosta, dock med den skillnaden att golfen är kronisk och obotlig. Franvaron av anlag utgör ingen garanti mot smittan. ”Golf ser löjligt enkelt ut”, fortsätter Selander, ”och det dröjer innan man förstår att det är ett fruktansvärt svårt spel, ett spel för fakirer och självplågare. Nybörjaren lyfts lätt upp i klingande rymder. Hans dag omstrålas av rosigt skimmer, bara undret sker — och bollen lyfter sig från marken som en lärka. Men efter ett år eller så ändras tavlan. Inte ens om man någon enda gång lyckas göra ett fulländat slag — en drive som viner i väg ett gott stycke bortom tvåhundrametersmärket, osvikligt rak som en fågels flykt mot boet, eller ett approachslag som från tjugu, trettio meters håll tvärstannar ett par decimeter från hålet — förmår det längre ge färg åt ens dag; man undrar bara varför man inte alltid spelar så. Nu är det andra ting man fäster sig vid, bittra ting som med frätande syror etsar sig in i ens själ. Att man missade en putt på en halv meters längd; att man ur bunker med djävulsk precision slog rakt ned i nästa; att man, efter att länge och väl ha stått och mjukat upp sin sving, drämde åstad med en drive som hoppade tjugu meter åt sidan, rakt in i ett snår, varpå man blev nervös och till åskådarnas tysta förtjusning gjorde om samma nummer två, tre gånger; det är vad man minns då man släpar sig hem till klubbhuset och svär på att aldrig mer befatta sig med detta vidriga spel. Nästa morgon är man ute på golfbanan igen. Man upphör inte att hoppas, hur ofta och bittert ens hopp än svikes. Ty golf är en sport där det omöjliga kan hända; däri ligger en del av dess tjusning. Jag kan inte drömma om att bäst det är hoppa två meter i höjd, ifall jag bara är god för 1.60, eller att klå Calle Schröder i tennis, om jag inte står på handikaplistan. Men i golf är dylika underverk tänkbara — åtminstone teoretiskt. Golf är mer än något annat bollspel järnhård precision och koncentration, järnhård behärskning av nerver och muskler; men samtidigt finns där ett element av hasard, av hängivelse åt slumpen och det lyckliga ögonblickets gud, som stimulerar till barnsligt naiva fantasier. Och låt oss vara tacksamma för allt barnsligt och naivt som dröjt sig kvar i en alltför fullvuxen och rationell värld — även om det bara får andrum på en lekplats, en golfbana.” Hushållstips Klipskt Det är stundom verkligen svårt att med en aldrig så skarp kniv få fina tärningar eller strimlor av skinka eller fläsk. Använd saxen i stället så ska ni få se hur lätt och bra det går. Ärtmjöl spannkaka Som variation på plättarna, är det inte alls dumt med ärtmjöls-pannkaka, som förr gjordes mycket ofta i större hushåll. Gör en vanlig pannkakssmet, men använd 2/3 ärtmjöl och 1/3 vanligt vetemjöl, låt smeten svälla litet längre än vanligt, och grädda i ugn eller på spiseln. Ärtmjöls-pannkaka är en helt annan sak än vanlig pannkaka. Dagens kavaljer En hård signal på vår dörrklocka bröt stillheten och friden i vårt tjäll. Utanför dörren stod grannens 10-åriga Mats. Sedan han förvissat sig om att ingen deckare skuggat honom till vår port, ålade han sig in i barnkammaren, till Gertrud. Vår våning är liten, och hemskt lyhörd! — Tjena, hälsade han, med nonchalant och alldagligt tonfall, men man kunde ändå lista ut, att han kom i ett alldeles speciellt ärende, det var nämligen vådligt länge sedan Gertrud ärades med ett besök. — Denått jag måste säja, började han litet tveksamt. Du vågar inte heja på mig på skolgårn eller gatan! Gör du dä, så högger jag örena av dej! — Varför får jag inte känna igen dej ute då? Gertrud begrep kanhända, men ville bra gärna ha en förklaring. — Äh, att tjejer ska va så jäla vissna och yllna i bollen! Den där Margot i din klass, morsa på mej utanför cirkus igår-kväll, då jag kom isällskap med Klasse, som är 14 år och har kanna och allting. Klasse kallar mej för tjejtjusare för dä. Så klart att en annan blir världsarg. — Jo visst, det förstår jag, svarade Gertrud med generationers kvinnoundergi-venhet i rösten. — Va din morsa är bäng, förresten! Nä, hon är världens bussigaste, protesterade Gertrud. — Nä, tänk att hon ÄR världs-larvig döö! Igår, då jag var Dragos, och åkte med huvet före ner på ledstången, stannade hon hissen, klev ur och sa: ”Akta sig noga lille Mats, så han inte slår sig!” Vicket jäla visset snack va?. .. Met ett skutt till bokhyllan bytte Mats samtalsämne. — Jag tänker låna en bok. Men inga larviga sagor eller knasiga Pippi-böcker. Mysterieböckerna tilltalar mej! Jag gillar deckare, tjuvar, mördare och såna där skapliga saker. ”Det stulna örhänget”. Låter vajert. Det är välan en millionärs-tjej, som blir tråkad. Den tar jag. Tjena!. . . Efter ett par minuter hördes åter en gäll ringning, och Mats stack in trynet i brevlådans öppning och gastade: — Vilka dagar rider du Gertrud? ? ? — På fredagarna bara! — Bra att man vet, så man inte tar samma dag! Brevlådan smällde igen, och Gertrud gick med dröjande steg in i barnkammaren och undrade i sitt stilla sinne om Mats skulle vara kvinnohatare HELA LIVET. Mimi. 23