Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missionen vid Hvita Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fått erfara att Guds löften äro tillförlitliga vexlar. Det
femtonåriga missionsarbete Herren låtit oss hafva vid
Hvita Bergen är en sammanhängande kedja af
bönhörelser. Dessa år äro fulla af Guds under. För hvarje år
nya behof och för hvarje behof ny nåd, nya bevis på vår
Guds trofasthet. Det stärker tron och fröjdar hjertat
att erfara huru Herren gjort och gör menniskor villiga
att komma oss till hjelp. Stundom har väl hjelpen dröjt,
men mången gång har den kommit strax, ja redan medan
vi gemensamt gjort våra begär kunniga inför vår Gud.
En gång, just som vi stigit upp från bönen, knackade
det på dörren och ett bref utan namn lemnades,
innehållande 500 kronor. En bland våra första gåfvor var
en sändning från “fyra bröder“ — ett helt litet lass
med många slags gryn m. m. O, huru välkommet!
Hvarje höst, då “den lilla hästen“ kört in på gården,
har det uppfyllt våra hjertan med glädje och lof. För
de ständigt växande behofven hafva motsvarande gåfvor
kommit i penningar och i natura, tillräckliga att icke
allenast uppehålla vårt stora hushåll, utan äfven att
spisa de hungriga, kläda de nakna, värma de frysande
m. fl. bland våra grannar. För allt detta vilja vi af
hjertat gifva vår Fader ära och pris!
Det är omöjligt att i något stycke bero af Herren
utan att derigenom komma i förtroligare bekantskap
med honom. Man blir icke lätt frestad att läsa
bordsbönen blott som en tom form om man verkligen beror
af honom för dagligt bröd — detta så mycket mer ifall
många blifvit anförtrodda åt ens vård. Detta förtroliga
umgänge med Gud, då man i barnslig tillit framlägger
behofven för honom och i glad trosvisshet väntar svar,
befriar från oro för framtiden, icke af okunnighet öfver
behofvens storlek, utan af bekantskap med honom, som
säger: »Sörjen icke för morgondagen.» »Han har
omsorg om eder». Vi behöfva trons öfning för att se att Guds
löften verkligen äro tillförlitligare än vexlarne i en
jordisk bank, ja, för att fatta att de äro gifna åt oss för att
uttagas just i mån af behof. Allt lefvande behöfver rörelse
och näring. Den tro, som här sitt ursprung och sin näring
vid korset, är lefvande och behöfver öfning antingen inom
det ena eller andra området. Saliga vi om vi hålla ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
