- Project Runeberg -  Återblick öfver tjugofem års missionsarbete vid Hvita Bergen i Stockholm från hösten 1876 till hösten 1901 /
8

(1901) [MARC] Author: Elsa Borg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

mannen, som fick lemna sin börda vid korset och såg
lycklig ut. Hans blick var klar och utseendet
förändradt. Han hade varit utan arbete i 4 månader och
förgäfves sökt att få något. I går kom han upp hit
med den glada nyheten, att han fått plats som kusk
hos en högt uppsatt man. Han hade före sin tid som
sjöman innehaft samma tjenst och hans förre husbonde,
hade nu rekommenderat honom. Denna första goda
plats hade lian lemnat för att »se sig om i verlden»
ocli råkat i dess förförelser. Måtte Herren nu få hålla
honom vid sig, nykter och vakande. Herre, behåll och
fostra honom för ditt rike!

Vi hafva icke vidare hört af denne man, som vi
säkerligen gjort, om han återfallit i dryckenskap. Vi
hoppas derför, att han är en bergad kärfve och hans
historia har för oss mer än en lärdom.

En varm vårdag kom en man till ett af våra
möten i den möjligast lätta drägt. Hans hustru, som var
mycket fientlig, hade nemligen läst undan hans
kläder och gått sin väg, men han lät icke förhindra sig
utan kom ändå. Sådant gladde öss, ty det visade
angelägenhet om att höra Guds ord.

En sommar, då ingen var hemma mer än en
bibelqvinna, som såg efter huset, kom en sjöman in i
salen. Han såg sig rundt omkring och betraktade
bibelspråken på väggarna; allt såg ut att vara honom så
bekant. Derpå utropade han: »Här i detta rum är
jag född på nytt.» Han hade nemligen på ett af våra
möten blifvit vunnen för Herren.

Äfven under senare år ha icke uppmuntringar felats.
Sista vintern, 1900—1901, var rik på sådana. Våra
systrar hade mycken glädje af sina husbesök, om ock
nedslående erfarenheter naturligtvis icke uteblcfvo.

Bland de bittraste erfarenheterna äro de, då
hopp-gifvande blomster falla af, så skedde ock under denna
minnesvärda vinter, men våra systrar funno en juvel,
som rikligt uppvägde deras möda, nemligen en sjuk,
fattig gumma, som i 40 år hört Herren till och be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 21:29:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitab25ar/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free