Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnhemmet N:o 5 (Femman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
fär en halftimme. Till sist började det sjuka barnet
sjunga med och var snart alldeles bra. »Af barns och
spenabarns mun har du upprättat en makt.»
Under »ålderns höst» har ju mycket blifvit
annorlunda än förr, men hvilken nåd att ändå få vara med
och »offra tacksägelsens ljud». Huru ljufligt derför
att få sluta de 25 åren med ett »tackmöte!» Hvem
skulle ha skäl att tacka och prisa vår Gud om icke
vi? Tänk blott i den vigtiga frågan, som rör det
dagliga brödet, huru har icke vår Fader bevisat sin
kärleks- och rikedomsunder på oss! Huru har icke vårt
första insatta gåfvo-kapital, 6 kronor, rantat af sig alla
dessa år!
Alla våra skaror hafva blifvit födda och klädda!
Aldrig har något år haft skuld från det föregående.
»Har eder något fattats?» O nej, Herre, intet,
intet, vi ha haft öfvernog och Du har gifvit oss allt
med så mycken rörande, hjertat vederqvickande kärlek!
Då behofven blifvit större, som t. ex. nu vid
tackmötet, så har tillflödet ökats i öfverraskande grad. Så
gör vår Gud. För allt detta vilja vi ligga i stoftet och
hembära vår Herre Jesus ära och pris. Vi vilja ock
tacka honom för den outsägligt dyrbara hjelp han gifvit
i arbetet, dels hela tiden samma hjelp, dels ny, då den
gamla tagits undan. Hvad hade vi kunnat åstadkomma
utan denna trofasta hjelp? Intet, alls intet.
Det var icke, under så lofvande utsigter tiden för
tackmötet närmade sig. Lekamlig klenhet kan ju
skymma undan tron, om också icke tillintetgöra den.
Det blef en kamp, men Herren tog allt i sina
allsmäktiga händer och förde allt väl igenom. Uti omslaget
af Trons Hvila, de sista tre numren för år 1901,
kunna vi se vidare, huru väl Gud styrde för oss och
uti sjelfva tidningen, samma nummer, har Herren gifvit
oss behållning från tackmötet att meddela åt våra
systrar och vänner, som ej voro närvarande.
De bref, som kommit från våra på tackmötet med
oss deltagande systrar, andas idel lof och pris till Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>