- Project Runeberg -  Den vita duvans samfund. Skådespel i tre akter /
49

(1908) [MARC] [MARC] Author: Frida Stéenhoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRU CRANTZ.

Vad man kan bedra sig. Jag har sett på
dig, att du sista tiden varit nedstämd och
grubblande. Men jag tänkte — ja, förlåt
mig — att det möjligen var ett
återuppstån-det inLresse för — Hugo Menander.

ERIKA.

Vid min ålder. Fy, så opassande. (Milt
förebrående.) Du kunde inte tänka dig, att det
var något betydelsefullt och allvarligt? Att
det var själsnöd? Det var inte smickrande
för mig och inte för dig heller. Vi är ju
ändå människor och inte bara dockor.

FRU CRANTZ.

Jag trodde du skulle säga: inte bara
fruntimmer.

ERIKA.

Å, vad det angår, så tror jag, att vi tänker
mera på vårt själsliv än vad männen gör.

FRU CRANTZ (ler).

De flesta tänker nog mest på sina —
blusliv. Och på att förlova sig, eller att andra
gör det.

(Nina kommer från fonden.)

FRU CRANTZ.

Var kommer du ifrån?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:54:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitaduvan/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free