Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord. Af Utgifvaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inträdde äfven ett närmare umgänge mellan slägten och henne,
såsom af i behåll varande bref utvisas.
Rörande Gymnasiitiden är föga mera att förtälja, än hvad
redan är kändt genom Gei jer. Förmedelst sin flit och sina
framsteg uti de flesta läroämnen ådrog sig Sjöberg sina
lärares synnerliga uppmärksamhet, och genom sitt exemplariska
uppförande vann han tillika deras välvilja i sådan grad, att
han, hvilket var något högst ovanligt och sällsynt, redan
andra året efter sitt inträde vid läroverket hugnades med ett
Soopiskt stipendium, hvilket sedermera, när han hunnit till
tredje klassen, efterföljdes af ett Kongligt, hvaraf
beloppet var något, om än icke betydligt, större. Omdömet om
honom ifrån lärarnes sida visar sig dock bäst uti det vitsord,
han erhöll, då han lemnade detta läroverk. Han feck
nem-ligen i fem ämnen: latin, grekiska, hebreiska, historia och
mathematik högsta betyget eller laudatur, samt i öfriga
ämnen, som då lästes på gymnasium, cum laude adprobatur:
hvarjemte betyget innehåller, att han ’‘ådagalagt lyckliga
“snillegåfvor och berömlig flit och i sitt uppförande
berömvärd ärbarhet-.
Säkrare än af kamrater bedömes dock ingen: detta är
en gammal sanning. Sådant är äfven helt naturligt; ty
kam-ratlifvet, helst då det forteättes under åratal, blottar både
karakterens förtjenster eller fel och hufvudets öfverlägsenhet
eller svaghet vida fullständigare, än det kan ske inför läraren
eller den, hvilken eljest under kortare tid och andra
förhållanden har tillfälle att gifva akt härpå. Och äfven af
kamrater var Sjöberg på det högsta uppburen, ej mindre för sitt
snille och sina kunskaper än för sin karakters redbarhet och
heder. Väl var han icke den glade förtjusarn, som genom
det qvicka skämtets, de blixtrande infallens eller de lustiga
upptågens trollmedel utgjorde medelpunkten och själen uti en
vidsträckt krets af lefnadsglada vänner. Men der det gälde
tankens idrotter och den rena, djupa känslan, eller att kämpa
för det sanna och rätta, der kunde man vara viss att finna
honom bland de främste och behöfde ej frukta, att han
skulle rygga för hvilken makt och hvilka svårigheter som helst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
