Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord. Af Utgifvaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Sjöbergs ömtålighet i sådana saker måhända afhöll honom
från att göra det. Tillfälligtvis omnämnde han för en annan
af de gemensamma vännerna sitt bryderi uti denna
angelägen-het, både med hänseende till sig sjeli och till Vitalis. Den
gemensame vännen delade fullkomligt kuratorns bekymmer.
Sjelf kunde han dock icke för ögonblicket gifva någon hjelp.
Femton riksdaler Banko var en summa, som, i förhållande
till den tidens kostnader för en student i Upsala, betraktades
såsom ett ej ringa kapital, hvilket, synnerligen vid en termins
slut, just icke fanns till öfverlopps i mångens ficka. Men i
tysthet vidtalades ett par andra vänner att gemensamt
bidraga till summans åstadkommande, och lånet blef betald t, så
att vid landskapet syntes Sjöberg icke mera i räkenskaperne
såsom gäldenär. Påföljande termin, då denne återkom till
Upsala med mynt i kassan, var hans första åtgärd att gå till
kurator, för liquiderande af det förfallna nationslånet. 1
följd af ombytet vid sista landskap var en annan af de äldre’
landsmännen nu kurator för nationen. Han slår opp
låne-boken, men finner icke der Erik Sjöbergs namn; i följd hvaraf
denne erhöll den oforväntade upplysuingen, att han icke hade
något att till nationskassan betala. Det blef eld och lågor
hos den förvånade gäldenaren, som med häftighet sporde, af
hvilken lånet blifvit inbetaldt. Men kuratorn kunde derpå
icke lemna annat besked, än hvad boken innehöll, eller att
lånet var inbetaldt å dag, som fanns i räkenskapen antecknad.
Den förre kuratorn togs härpå i pinligt förhör, hviket slutade
med den aftvungna bekännelsen, att penningarne voro erlagde
af den ofvanbemälda gemensamma vännen. Denne fanns
emellertid icke närvarande vid akademien, så att han kunde
genast och muntligen åtnjuta sin upptuktelse för det
opåkallade tilltaget att betala en annans skuld. Men en dag, då
han sitter i all menlöshet uti en fjerran landsort och minst af
allt tänker på denna sak, bringar honom posten följande
bref:
“Älskade broder!
“Det är en ogemen lycka for dig, att du icke är här, ty
ingen menniska kan veta, huru det då ginge med dig. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
