Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord. Af Utgifvaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med sådana tänkesätt, som här röja sig, var det helt
naturligt, att Vitalis aldrig kunde blifva någon vapendragare
åt Phosphoristernas höfvitsmän; och blotta bemödandet å
deras sida att i honom vinna, om icke en lifknekt, dock
åtminstone en bundsförvandt, måste ovilkorligen misslyckas. Men
dertill fanns också ett annat skäl. Med den skärpa i
förståndet, som utmärkte Vitalis, kunde han icke vara blind för
den dimmighet i tanken och den svulst i uttrycket, hvilken
så ofta träffades och nästan syntes vara efitersträfvad i
Phosphoristernas poetiska alster. Han, likasom Tegnér, ville uti
sången hafva “skönhet, men ock förnuft.u DerfÖre kunde
han icke dragas in uti Phosphoristernas led; och då, äfven
med hänseende till dem, samma grundsats för honom gällde,
som sednare uttalades i svaret till Hans Järta: “ Vare herre
dier dräng den det kan, men jag är helst min egen manu,
så är den polemik, hvilken uppstod emellan honom och dem,
lätt förklarlig, helst sjelfva tiden ägde en sådan riktning,
framkallad ej minst just af Phosphoristerne. Hade Vitalis
lefvat och diktat blott ett par decennier sednare, skulle han
säkerligen icke hafva trädt inom skranket för att bryta
lansar med Svensk Litteraturtidnings domare i vitterheten. Hvad
som emellertid väckte honom till denqa strid, icke var det de
grundade anmärkningar, som i nämnde tidning gjordes emot en
och annan af hans Dikter. Detta bevisade han genom att
taga samma anmärkningar i akt. Men hvad som sårade honom,
var de tillvitelser mot hans karakter, hvarmed berömmet för
hans diktkonst beledsagades. Och ingenting geck honom
djupare till sinnes än beskyllningen för menniskohat; hvilket
jemväl låter sig sluta deraf, att bref ifrån honom kunde bära
till underskrift: wMenniskohatarenpå sätt här framfore
blifvit anmärkt. Någon förhöjning i ära, om än i rykte för
stunden, var genom denna polemik väl i verkligheten ej att
vinna, och vännerna af Vitalis’ sångmö måste alltid beklaga,
att hans tid och förmåga upptogos af sådana gagnlösa strider»
i stället att egnas åt skapelser af snille, som i all framtid
hedrat hans namn och fröjdat tusendes hjertan.
Ibland arbeten af polemisk, ehuru kanske ändå mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
