Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blomsterfesten.
Formosum pastor Corydon ardebat Alexin.
Half än syntes solen uti vester;
Milda logo hennes afskedsstrålar,
Som den fromme Christnes sista blickar,
Då han sjunker uti dödens armar.
Klar låg insjöns tatia, skönt infattad
I de gröna stränders blomsterramar.
Och der stodo bergens gröna jättar
Upp och ned uppå den blå grunden.
Blå och ren, liksom en skönhets ögay
En ny himmel uppstod utur hafvet.
Men när soln sjönk bakom gråa bergen,
Var som Venus Anadyomene
Rodnande sig speglat uti vattnet.
Nu upplätos vesterns rosengårdar,
Och der gingo menniskornas andar,
Löste från sin kropp af sömnens engel,
Drucko kraft att, när som solen uppgick,
Härda åter ut en dag på jorden.
Tyst smög Zephyr fram, liksom han varit
Rädd att störa menskans sköna drömmar.
Lik ett bi han förde skatt från blomstren;
Men det var ej honung, utan vällukt,
Icke, som han ångar från en blomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
