Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skalderne.
Ej jag på understol ju sitter, men endast på domstol?
Undren ej, menniskors barn! Tiden har tagit mig fatt.
De begge Skolorna.
Kräken biand himmelens stjernor en dag beslöto försöka
Att med den herrliga sol täfla i skönhet och ljus,
Derför i vintergatan de tätt tillsammankröpo,
Och uppå himlen alltse’n lysa de präktigt som mjölk *).
Leopold.
När uti aska förbrann Carthago, det herrliga, gamla,
Och öfver himmel och haf spriddes det rysliga sken,
Scipio skådade det, den ädle, på stranden af hafvet,
Tänkte på menniskoverk, höjde så rösten och gret:
“Engång kommer den dag, då det heliga Ilion faller,
Och uti stoftet förgås Priamos’ blommande ätt.“
Atterbom.
Alskogsstjernan du är bland Diktens odödliga stjernor;
Helig du strålar och skön, då du ej skymmes af moln,
Mången oskyldigt förvexlar dig dock med den slemme Saturnus,
ögat förvillas så lätt uppå drabanternes mängd.
*j Via lactea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
