Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der ieker hymen med en präktig fackla,
Med flamma, tänd i evigheten opp:
Omkring dess thron, hvars grunder aldrig vackla,
Stå myrtenkrönta minnen, sällhet, hopp.
Der stod jag. Drömmar lekte vid min 8ida.
Lik Venus, höjd ur fosterböljans skum,
Du log emot mitt hopp, du englablida.
Och tog mig upp i ditt Elysium.
Då var jag hög — min ringa lott du delte.
Och älskvärd — ty jag älskades af dig,
Och säll, då du på cittrans strängar spelte;
Sjelf hänryckt smärtan stod och glömde mig.
Du sjöng: och sfererna omkring mig spelte;
Du teg: och himlen var på välljud tom;
Du kom: jag ägde allt; du gick: allt felte;
Du dröjde: hyddan blef en helgedom.
När Östern med din rosenhy sig målar,
Då vandra mina tankar bort till dig.
När himlen i sin aftonpurpur prålar,
Då dröja mina tankar qvar hos dig.
Hvarthelst min blick jag kärleksdrucken skickar,
Jag kärlekar i myrtenskuggan ser.
De skapades utaf min Hilmas blickar;
Än hennes Ömhet blott dem lifvet ger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
