Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 13 Mars, trots en dröm af sin sköna,
Till r&d8tufvan gick han att guldkrona få.
Brutalt skrek herr Brutus: jo, vi ska dig kröna,
Och dolkarne höjdes. I närmaste vrå
Stalp kronpretendenten mot väggen tillbaka,
Och naggad han blef som en knäckebrödskaka.
Det är ock min pligt, att kung Carl ej förglömma;
Jag gör det ej heller, när allt kommer kring.
Vi högligen vilja den kungen berömma:
Han var litet tokig, det gör ingenting;
Ty skulle vi skalder de visa blott välja,
Vi tinge i sanning ej stort att förtälja.
Frun gjort honom tokig. Det bör man besinna
Och aldrig i verlden sig taga en fru.
De kloke då kortspelet månde uppfinna,
Och att honom göra mer tokig ännu,
Hvar dag och hvar natt, som vår Herre tilldelte,
Stortoker med tokiga kungen se spelte.
Nu vishetens bok uti handen vi togo,
Med brokiga bladen, en hvar i sin stad,
Och mynt utur dem mina motparter drogo,
Som bien dra honing ur blommornas blad.
Jag passade tappert, men lyckan mig felte,
Och lialfva min årslön på qvälPu jag förspelte.
Då.talade prosten till råga på qvalen
Och vred sin kalott något litet på sned:
Min gunstige herre, re’n öppnad är balen,
Och damerna otåligt vänta herrn ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
